Blandade känslor inför morgondagen..
Imorgon ... känns som 1000 timmar tills dess...
gjort hela helgen...
varför kunde jag inte bara få veta till 100 % i fredags?
Har ju gått som på nålar hela helgen..
tårar har trillat, magen har svidit, och oron har bitit sig fast...
Jag trodde jag va stark..
I alla fall starkare än så här..
Hormoner?
Jag vet inte...
vet bara att jag ALDRIG varit så här rädd i hela mitt liv.
Men imorgon får jag i alla fall de svar jag behöver...
Undra om jag ens kommer att kunna sova inatt...
Inte mkt jag sovit denna helgen...
Tack ännu en gång till mina fina vänner.
underbart att veta att ni verkligen finns där
när allt är som det är.
Tänk vad mkt ett litet sms kan betyda egentligen.. ♥
Det är verkligen i stunder som dessa man märker vilka
som är ens riktiga vänner och vilka som inte bryr sig ett skit...
Let go of those who bring you down,
and surround yourself with those who
brings out the best of you
♥♥♥
