where do I start- I got a broken heart!
Vi har gett upp :( och det känns bara så fel fel fel!!!
Vi har sagt upp lägenhetn och i slutet på Juni flyttar vi på varsitt håll.. Han tillbaka till danmark och jag letar boende i Helsingborg.
Det känns inte bra det här. Känns som vi gör det största misstaget vi bara kan göra att splittra vår familj nu... Det är ju NU det blir lättare , det är nu vår pojke har blivit större och allt inte är så hårt längre... jag tycker vi gör fel... även om jag gick med på detta... men innerst inne i mitt hjärta så dunkar det bara och säger fel fel fel!!
Men jag kan inget göra mer... Hans beslut är taget...
Och med det innebär att han endast kommer se sin son varannn helg... :( Och Redan nu märker man på Eliott när han bara sett sin far max 45-60 min om dagen denna veckan... Han är mer ledsen och vill upp till mig fast att han kallat på sin pappa 100 gånger under dagen och väntat i fönstret i köket....
Ja, han älskar verkligen sin pappa, så detta kommer inte vara en rolig sak för honom...
Och inte för mig heller... Mitt livs kärlek.... Hur skall jag kunna andas utan honom? Och hur skall jag kunna vakna varje dag utan mannen i mitt liv vid min sida?
Vi har varit tillsammans i 3 1/2 år... och det kanske inte är vansiningt lång tid, men tillräklig lång tid för att lära känna varandra och ens vanor...
Jag vet inte mer vad jag skall göra för vår familj... Om 3 månader vår splittrade familj...
och jah förstår inte varför han vill ge upp nu??? precis innan sommaren som kunde blivit den bästa i vårat liv....
Nu när man har en stor kille man kan göra roliga saker med... resa med, åka på semester med.... Planen var ju att hyra en husbil och åka runt i Europa.... han skulle få cykla och jag bada och shoppa.... det finns inget jag hellre vill i världen än va en familj, resa och uppleva just DENNA resan som vi pratat så länge om....
Det finns så mycket som spelar in i våras liv... och att vi väljer att bryta...
Olika länder, ekonomi, pendling, jag saknar HBG, trivs inte på jobbet.. m. m. Många faktorer som tar över mycket...
Jag hoppas bara att lite distans får oss att hitta tillbaka till det vi en gång hade... Hur olika vi än är, så har vi varit bra för varandra...
Och vi har älskat så mycket....
I hope... One day... <3
Vi har sagt upp lägenhetn och i slutet på Juni flyttar vi på varsitt håll.. Han tillbaka till danmark och jag letar boende i Helsingborg.
Det känns inte bra det här. Känns som vi gör det största misstaget vi bara kan göra att splittra vår familj nu... Det är ju NU det blir lättare , det är nu vår pojke har blivit större och allt inte är så hårt längre... jag tycker vi gör fel... även om jag gick med på detta... men innerst inne i mitt hjärta så dunkar det bara och säger fel fel fel!!
Men jag kan inget göra mer... Hans beslut är taget...
Och med det innebär att han endast kommer se sin son varannn helg... :( Och Redan nu märker man på Eliott när han bara sett sin far max 45-60 min om dagen denna veckan... Han är mer ledsen och vill upp till mig fast att han kallat på sin pappa 100 gånger under dagen och väntat i fönstret i köket....
Ja, han älskar verkligen sin pappa, så detta kommer inte vara en rolig sak för honom...
Och inte för mig heller... Mitt livs kärlek.... Hur skall jag kunna andas utan honom? Och hur skall jag kunna vakna varje dag utan mannen i mitt liv vid min sida?
Vi har varit tillsammans i 3 1/2 år... och det kanske inte är vansiningt lång tid, men tillräklig lång tid för att lära känna varandra och ens vanor...
Jag vet inte mer vad jag skall göra för vår familj... Om 3 månader vår splittrade familj...
och jah förstår inte varför han vill ge upp nu??? precis innan sommaren som kunde blivit den bästa i vårat liv....
Nu när man har en stor kille man kan göra roliga saker med... resa med, åka på semester med.... Planen var ju att hyra en husbil och åka runt i Europa.... han skulle få cykla och jag bada och shoppa.... det finns inget jag hellre vill i världen än va en familj, resa och uppleva just DENNA resan som vi pratat så länge om....
Det finns så mycket som spelar in i våras liv... och att vi väljer att bryta...
Olika länder, ekonomi, pendling, jag saknar HBG, trivs inte på jobbet.. m. m. Många faktorer som tar över mycket...
Jag hoppas bara att lite distans får oss att hitta tillbaka till det vi en gång hade... Hur olika vi än är, så har vi varit bra för varandra...
Och vi har älskat så mycket....
I hope... One day... <3
Kommentarer
Trackback
